Destinationen Sverige - tillsammans ökar vi takten för en hållbar turism! Seminarium 23 september

Varmt välkomna till frukostseminariet- -den första i en serie som Visit Sweden och Tillväxtverket arrangerar. Vi är glada att hela 600 personer har anmält sig. Det är ett tecken på hur angelägen frågan är. Jag heter Jenny Jonevret, projektledare på Visit Sweden- -med fokus på naturturism och hållbar turism. För er som inte känner till vad Visit Sweden gör, är vi ett statligt bolag- -som jobbar med att marknadsföra resmålet Sverige internationellt.

Vi har också ett extrauppdrag att marknadsföra Sverige mot svenskarna. -Vem har jag här? -Jag heter Carin Persson... ...och jobbar med turism och besöksnäring på Tillväxtverket. Det är en myndighet som arbetar för hållbar tillväxt- -och konkurrenskraftiga företag. Vi har också ett nationellt ansvar för samordning och utveckling- --av turism och besöksnäring i Sverige. Vi jobbar med näringen för den skapar viktig sysselsättning- -och den bidrar till att det blir attraktivt att leva i hela landet. Jag ska dra ett par korta exempel på vad vi gör.

Vi finansierar affärs- och produktutveckling- -så att fler företag kan erbjuda hållbara upplevelser till besökare. Vi tar fram fakta och kunskap inom området. Vi har också ett ganska nytt uppdrag: Att jobba med uppföljning av hållbarhet i besöksnäringen. Det är nåt som min kollega Alex ska berätta om senare. Besöksnäringen är en av näringarna som drabbats hårdast av pandemin.

Sommaren har inneburit en viss återhämtning- -men vi befinner oss fortfarande i en historisk kris. När restriktionerna lättas- -så behöver alla jobba med att skapa förutsättningar för turism. Vi behöver jobba tillsammans med fokus på att omstarten blir hållbar.

Under det första frukostseminariet gör vi en inflygning i ämnet. Vi inleder med nedslag från ett nationellt- -och internationellt perspektiv. Men det stora jobbet görs regionalt och lokalt- -och framför allt hos alla de företag som redan ligger i framkant. Agenda 2030 är en utgångspunkt för oss alla. Om man läser regeringens rapport om hur Sverige har levt upp till målen- -så lyft turismens potential fram och som en del av lösningen. Nationella aktörer som vi är, jobbar vi mot de globala målen- -och kan även erbjuda arenor för kunskapsutbyte- -så att vi kan lära av varandra.

Syftet med serien är att lyfta frågor om hållbar turism och besöksnäring. För att det ska bli givande behöver vi ett engagemang- -för det är ni som sitter med erfarenhet och kompetens i frågan. Lämna gärna in förslag i chatten på ämnen vi ska djupdyka i- -eller i den enkät vi skickar ut i nästa vecka. Vi vet redan nu att den 20 oktober ska vi fokusera på uppföljning- -av en hållbar besöksnäring. Mer om det senare. Nu ska jag lämna över ordet till dagens första talare.

Hon heter Eva-Maria Jernsand- -och är forskare vid Centrum för turism på Göteborgs universitet. Vi har haft förmånen att samverka med Eva-Maria en tid- -som följer arbetet av marknadsföring av destinationen Sverige. Eva-Maria ska prata om hur man kan se kring hållbar turism- -utifrån ett forskningsperspektiv. Var så god! Hej, och tack möjligheten att presentera idag. Jag heter Eva-Maria Jernsand och är forskare vid GU- -i marknadsföring med inriktning mot turism. Jag ska berätta om hur vi kan förstå hållbarhet- -och hur turism är en viktig del av ett hållbart samhällsbygge.

Jag vill också prata om vad forskning intresserar sig för i Sverige- -och kort om mina egna forskningsprojekt. Jag ska knyta ihop det som en ständigt pågående hållbarhetsprocess. Vi börjar med den klassiska hållbarhetsmodellen. Man brukar säga att det finns tre dimensioner: Den ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarheten. I teorin är de lika viktiga och man betonar ofta skärningspunkten- -där alla tre är representerade i lika stor utsträckning. Riksantikvarieämbetet visar hur kulturarvet- -bidrar till en hållbar samhällsutveckling- -där kulturarvets ekonomiska värde ger en stärkt arbetsmarknad- -genom att utgöra attraktiva besöksmål.

Den miljömässiga bidraget handlar om kulturmiljövården- -att den ofta gynnar biologisk mångfald- -och möjliggör hushållning med material och energi, bland annat. Den sociala dimensionen handlar om möten med andra människor- -vilket bidrar till integration och stärkt lokalt engagemang. RAÄ medger att det kan uppstå konflikter mellan dimensionerna. Att bevara en äldre dammbyggnad med socialt värde- -kan hindra fiskens vandring och få negativa följder- -för den biologiska mångfalden. Det är viktigt att man hittar en balans mellan besöksmål- -och bevarandet av platsens historiska karaktär. Man menar också att dimensionerna...

...är beroende av varandra- -och att det är mitten där man når hållbar samhällsutveckling. Ett annat sätt att se på konflikterna är den här modellen. Den visar tre konflikter som kan uppstå när olika intressen möts- -mellan ekonomisk tillväxt, social rättvisa och miljöskydd. Som exempel på resurskonflikt kan vi tala om flygresor- -som ger ekonomisk tillväxt men har negativa effekter på klimatet- -och den biologiska mångfalden genom sitt koldioxidutsläpp.

Vi kan se en utvecklingskonflikt när vi skapar produkter för en målgrupp- -på bekostnad av lokalsamhället och miljön. En ägande- och utvecklingskonflikt kan vara en utveckling av turismen- -i norra delarna av landet, där rennäringen vill bevara betesmarken. Det krävs en balans mellan de här tre ibland motstridiga målen. Modellen mellan de tre överlappande cirklarna- -betonar vikten av skärningspunkten mellan de här tre.

En del forskare menar att den modellen är svag- -eftersom det verkar som att en av aspekterna kan ersättas av en annan. Om naturen skadas bortom punkten där människan kan existera- -fungerar inte modellen. I den starka modellen till höger är naturmiljön en förutsättning- -och att den omfattar både samhället och ekonomin.

Hållbar utveckling är en utveckling- -som synkroniserar och harmoniserar de tre aspekterna. Människan är alltså en del i naturens ordning, inte överordnad den. En utveckling av den starka modellen- -har gjorts av Stockholm Resilience Centre.

Tårtan visar hur FN:s hållbarhetsnivå är kopplade till mat. Den kan också användas för turism. Utgångspunkterna är att ekonomier och samhällen är inbäddade i biosfären. De är inte separerade från varandra, utan ska ses som integrerade- -beroende av varandra och som en helhet.

Man brukar prata om "wicked problems"- -som är föränderliga, har ömsesidiga beroenden- -är motsägelsefulla, som olika intressen har olika syn på- -och som kräver förmåga att se helheten och förstå komplexitet. Då krävs det att vi arbetar över disciplinära, sektoriella- -och organisatoriska gränser. Det motsvaras av mål 17 som ligger överst i tårtan: Genomförande och partnerskap. Här är ett annat sätt att illustrera, med hållbarhetscirklar. Här visar man komplexiteten och kopplar den till systemteori.

Cirkeln används för att analysera frågan om resiliens och anpassning. Det här exemplet visar Melbourne 2011. Vi ser att den ekologiska resiliensen är låg och som man behöver jobba med- -särskilt med utsläpp och avfall och material och energi. Efter tio år, där vi är nu, då ser det annorlunda ut. Då ska modellen vara dynamisk och visa på en strävan för omställning.

Den visar också beroendet av platsen på ett tydligt sätt. På den här platsen ser det ut så här, på en annan kan det se annorlunda ut. Turismen är extremt beroende av den fysiska platsen. Om nåt förändras kan det påverka de andra delarna. Om vi når en kritisk gräns, som att vattnet stiger- --hur påverkar det infrastrukturen, vad gör det för ekonomin- -människors livssituation och möjlighet att ta emot besökare? Kan vi räkna med att de politiska systemen upprätthålls? Hur motståndskraftig är platsen utifrån alla dimensionerna? I tidiga definitioner av hållbar turism- -utgick man från Brundtlands- kommissionens definition. Där talar man om balans mellan bevarande och nyttjande- -som kanske mer visade på ett tillstånd än en process.

Numera talar man om turism som en del av ett hållbart samhällsbyggande- -och lite mer framåtblickande. Turismen är en viktig del att möta stora samhällsutmaningar- -alltså politiskt identifierade problemområden- -som är akuta för mänskligheten att ta sig an- -men som är så komplexa att de kräver samverkan mellan många aktörer. Utmaningarna är bl.a. klimat och miljö, hälsa och välfärd-

-demokrati och ett starkt samhälle, digitalisering och arbetsliv. Som ni ser till höger, en definition av turism idag. Det är inte ett tillstånd utan en inriktning, orientering eller process- -för att omvandla samhällssystem och beteenden- -och därigenom bidra till en hållbar utveckling. Här har jag försökt gruppera de forskningsområden inom turism- -som svenska forskare är engagerade i. Den utgår från en rapport från BFUF. Den rapporten skickas ut, men finns också att ladda ner- -på BFUF:s hemsida, men även på Tillväxtverkets.

Ni ser de universitet och forskningsmiljöer- -som sysslar med turism- och besöksnäringsforskning i Sverige. Vid Centrum för turism på GU som jag är knuten till- -har vi jobbat med mat och turism i över 20 år. Forskningsområdet har vuxit betydligt under åren. Ett annat viktigt område är evenemang- -där vi har forskning kring bl.a. Göteborgsvarvet och Way Out West. Maritim turism har blivit ett huvudområde under senare år- -och tio forskare är engagerade i projekt som har med havet att göra. Här finns forskning om turismupplevelser, vattenbruk- -och destinations- och platsutveckling.

Här jobbar vi som mest fakultetsövergripande- -med naturvetenskap, samhälls- vetenskap, humaniora och konst. Så är också fallet inom samhällsutveckling och turism- -där forskningen ofta handlar om lokalsamhället och invånarna- -i relation till turismutveckling i globala nord och syd. Viktiga teman är maktrelationer och inkludering. För att göra det mer konkret tar jag exempel från mina forskningsprojekt. Här handlar det om inkluderande turism och platsvarumärkesarbete.

Vi arbetar med mångfald och inkludering, främst om mångkultur. Projektet heter TiMS, turismens roll i mångkulturella samhällen. Vi vill förstå hur platsers och destinationers pluralitet- -kommuniceras, representeras och upplevs- -förstå deltagarprocesser och deras resultat- -och även utforska turismens potential att stärka relationer- -bidra till interkulturella utbyten- -och skapa multidimensionella destinationer. Vi jobbar bl.a. med Lysekils kommun och Tourism in Skåne. Vi har också ett delprojekt i Dals Långed. Forskarna i projektet kommer från discipliner som design- -migrationsstudier och HCI, human-computer interaction.

I projektet definierar vi inkluderande turism så här- -med utgångpunkt från ett nyanserat begrepp på Scheyvens och Biddulph. Människor, oberoende av etnicitet, klass, ålder och andra förmågor- -bör ha möjlighet att delta i skapandet av turismens produkter- -och dra nytta av dem, samt kunna uppleva dem. I Lysekil jobbar vi utifrån detta i inkluderande evenemang. Det handlar om att få in mångfald genom hela processen- -i skapandet av evenemangen, från idégenerering till genomförande- -till upplevelsen av dem, att det finns evenemang för alla.

Och att invånarna på en plats kan dra nytta av intäkterna- -eller på annat sätt har betydelser för dem. Det andra projektet är kunskapsturism som attraktion och resurs. Vi utgår från teorier kring transformativ turism- -och upplevelsebaserat lärande- -det vill säga hur vi kan öka kunskap om hållbarhetsfrågor- -och därigenom förändra samhällssystem och beteenden.

Vi talar om övergripande strukturer/koncept- -i vårt fall kring vetenskapsturism. Vi är med arbetet att skapa ett biosfärområde i Bohuslän. Vi utforskar också aktiviteter som guidning och medborgarforskning- -och hur skyltar och foto används för kunskapsförmedling. Vi jobbar bl.a. med Uddevalla kommun, Statens fastighetsverk-

-forskningsstationen på Tjärnö och Sotenäs symbioscentrum. Vi menar att genom resande kopplas vi samman med övriga världen- -och vi får möjlighet att öka våra kunskaper om miljöfrågor och kultur- -vilket kan leda till moralisk och etisk utveckling. Vi går tillbaka till målkonflikterna. Vi illustrerar det med hjälp av hållbarhetscirkeln. Vi ser att alla kan göra något för att förbättra modellen- -så att den inte tippar över i nån riktning, att graderna blir för låga.

Turismen är en del av omställningen till ett hållbart samhälle. Den är alltså del i en process. Varje tårtbit kan påverka turismen, och turismen påverkar den. Om turismpolitiken inte fungerar- -om vi inte har dialog eller lagar som inte är rättvisa- -då påverkar det ekonomin hos besöksnäringens företag- -och det påverkar miljön. Om vi ser på den rika natur vi har i Sverige- -där vi bevarar den biologiska mångfalden och det rena vattnet- -om inte det finns, har vi ingen turism eller besöksnäringsföretag.

Jag vill avsluta med att säga att när vi tänker så här- -så har vi alla rådighet över någon del i cirkeln. Vi är del av ett större sammanhang, vilket jag har visat. På vilket sätt bidrar vi med kunskap? Hur kommunicerar vi den, vad kan vi göra i våra organisationer- -tillsammans med andra, och vad kan vi göra som individer? -Det var min... -Tack så mycket, Eva-Maria. Det var en jätteintressant presentation. Du var inne på det på slutet- -vi som jobbar med frågorna stöter ständigt på typer av målkonflikter- -mellan hållbarhetsdimensionerna men även inom dem- -med olika miljömål som hamnar i konflikt.

Hur ska man tänka och agera utifrån detta? Lätt fråga... För mig handlar det om kunskap. Den finns där och är inbäddad i turistorganisationerna. Den finns i nätverken, i destinationerna och i forskningen.

Om vi vill bygga kunskap och hantera målkonflikterna- -så krävs kunskap om varandra, vad vi gör, våra roller- -att vi känner till varandra. Och det krävs samarbete. Den här processen med att överföra, integrera och använda kunskap- -är en social process. Då måste vi omfamna och erkänna kunskap- -och vi måste koppla den gemensamma kunskapen till beslutsfattande. Det handlar om demokrati, inkludering, hållbarhet, resiliens. Den sträcker sig över disciplinära och sektoriella gränser- -och organisatoriska gränser.

För mig handlar det mycket om transdisciplinär forskning. Det är en bra övergång till nästa talare också. Ja, precis. Nu välkomnar vi Anna Haag- -departementssekreterare på näringsdepartementet. Vi hade en förhoppning att få en introduktion- -av den nya strategin för turism- och besöksnäringen- -men vi får hålla oss lite till. Det händer mycket nu, det har presenterats en ny budget.

Anna, berätta vad som är på gång! Det kan jag absolut göra. Tack för att jag får vara med. Det är fantastiskt att höra att över 600 personer- -främjare, ivriga aktörer och företagare finns med idag. Det är en sån känsla att känna det. Det är också roligt att komma efter den fina presentationen- -hur man kan jobba med hållbar turism- -och att forskningen stödjer det på ett bra sätt idag.

Jag har jobbat på näringsdepartementet- -på en enhet som heter branscher och industrier. Det är positivt och bra att frågorna ligger där- -för det här är en basnäring som vi pratar om. Vi är jämställda med andra tunga industrier- -och jag ser hur mina kollegor jobbar med hållbarhetsfrågor. Den är prioriterad på näringsdepartementet och i regeringen. Jag tänkte ta några korta minuter, jag behöver inte prata klokskap- -det har vi redan fått, utan vad gör vi just nu- -kring hållbar turism och besöksnäring? Vilka nationella prioriteringar har vi just nu? Vi ska se om jag kan byta bild...

Den viktigaste utgångspunkten är allt det jobb som vi gör just nu- -det är det här med resiliens. Det handlar om balansen mellan den ökande turismen- -och besöksnäringen och tillväxten i besöksnäringen. Det är precis det här det handlar om, att vi måste göra... Se till att uppdragen blir på ett sätt så att vi når den balansen.

Vi pratar också om turismen som platsutveckling, det känner ni till. Det är på en plats som turismen sker, det finns till nån del digital turism. Men i huvudsak är det på en plats dit man reser. Man äter, man bor, man gör. Därför är platsen så oerhört viktig.

Då måste vi jobba in det i ett större perspektiv- -där också invånarna, övrigt näringsliv, samhällsliv och civilorganisationer- -får sin plats. Gör vi inte det, kommer turism att ligga som en egen bubbla- -kritiseras, ibland rosas, anses som nåt roligt eller nåt farligt. Det är precis så vi inte ska jobba med turismen. Det som har kommit fram nu och som är framträdande på näringsdepartementet- -är den gröna omställningen och digitaliseringen. Jag vill lyfta de två begreppen för de finns med i helheten. Efter allt som har hänt under pandemin- -måste vi se till att besöksnäringen får förutsättningar- -att vara med i den gröna omställningen och ta till sig digitaliseringen- -så att det fungerar bra för besöksnäringen.

Alla har behov av det, men hur ska vi mer fördjupat prata om det? Så i budgetpropositionen för 2022 som ni säkert har tagit del av- -där har vi satsningar. För er som inte vet- -så är de två viktiga verktygen för näringsdepartementet- -Tillväxtverket och Visit Sweden. Men det händer också mycket på andra politikområden.

Jag vill lyfta fram det, därför att inom landsbygdspolitiken- -och vi ska inte glömma transportpolitiken- -där det också finns klimatmål som är tydligt utpekade- -som kommer spela roll för turismpolitiken. Det finns generella satsningar för tillgänglighet, infrastruktur- -utbildning, kompetensutveckling som är viktiga för besöksnäringen. Jag vill bara säga det innan vi går in på mer konkret- -på vad som kommer fram här. Det är som ni säkert har sett, att vi fortsätter den satsning- -som satte igång redan i år. I förra årets budgetproposition-

-så fick Tillväxtverket summan ni ser för att jobba fram- -mer kring kunskapen och det som ni får höra mer om sen. Vi fortsätter det arbetet, för det är så viktigt- -att kunna mäta var vi är och vart vi ska när vi gör olika insatser- -och har ordentlig kunskap om det, och vi behöver samverka. När det gäller Visit Sweden handlar det också om hemmamarknaden.

Det kom väldigt lägligt med tanke på situationen förra året- -när den utländska turismen i stort uteblev. Men det är viktigt att säga- -att för framtiden stänger vi inte ner den utländska turismen. Det vill vi inte göra, det ska vi inte göra.

Men självklart ska vi titta på hur det hållbara resandet... ...hur vi ska kunna tackla problemen. Det handlar om att hitta nya sätt att samverka också här. Det är de satsningar som finns i budgetpropositionen från vår del. Sen finns också landsbygdsprogrammet- -där det har kommit fram ytterligare resurser- -som bl.a. går till besöksnäringens företag. Jag kan inga detaljer, men det blir länsstyrelserna som får i uppdrag- -att utforma hur pengarna ska fördelas ut. Sen finns det stora satsningar på vägunderhåll- -bredbandsutbyggnad, stöd till drivmedelsstationer.

Det handlar om att vi måste kunna ha möjlighet att köra ute i landet. På sikt ska det fasas ut, det handlar om el i framtiden. Men vi måste också ha det här.

Vi har dagligvarubutikerna som är nödvändiga- -om vi ska ha en fungerande infrastruktur för turismen i glesbygden. Sedan finns det också ytterligare medel för att rusta upp Göta kanal- -som har väldiga behov av just upprustning. Det är en infrastruktur som är otroligt viktig- -och både ett kulturvärde och turistmål i sig. Det är det mest intressanta om ni inte har sett det innan. Det finns ett riksdagsbundet mål idag för turistpolitiken- -som vi tycker är snävt. Det fungerar, det går att jobba utifrån men vi vill bredda målet.

Därför har regeringen detta förslag till nytt mål. Jag läser inte upp det, ni kan själva läsa det. Det handlar om det som vi har pratat om. Bredda, mer av hållbarhet, mer av platsen och det lokala. Det är syftet med att ta fram ett nytt mål.

Nu presenterar jag målet, det är ett förslag, men har inte antagits än. Som ni vet är läget för budgeten lite oklart- -så det här är regeringens förslag. Vi får hoppas att det går igenom. Vi tycker att det är hög tid att vi får fram det här.

Dessutom är det så att det nya målet- -stämmer väl överens med arbetet som Jenny började prata om. Vi håller också på att ta fram ett bredare material- -från Regeringskansliet och närings- departementets sida för en strategi- -som jag hoppas att vår ledning inom kort kan presentera. Kortfattat, vi finns med i det stora sammanhanget- -med andra viktiga industrier. Det finns en väldigt tydlig politisk vilja- -att vi ska göra mer på det här området. Hållbarheten är grunden för alltihop. Vi måste förhålla oss till de riksdagsbundna mål som redan finns- -inom klimatet, för den biologiska mångfalden- -men också andra mål som spelar roll för turism och besöksnäring.

Vice versa behöver den politiken kliva fram för att vara en resurs. Det kommer vi kunna göra genom att hitta tydligare samverkan- -med andra departement. Det har varit tydligt i hela processen- -att vi måste också jobba med infrastrukturdepartementet- -kulturdepartementet, utbildningsdepartementet. Självklart finansdepartementet, det är där pengarna finns. Och miljödepartementet. Egentligen har alla departement ingångar i frågorna.

Turistpolitiken har funnits länge, och har legat på olika håll. Den har också legat på den regionala tillväxtpolitiken. Det är ingen slump att frågan har bollats lite fram och tillbaka. Jag är nöjd att den ligger på näringspolitiken- -för mycket av det här handlar om jobb. företagande och sysselsättning.

Det kommer det fortsätta göra, men vi behöver gå in i det på ett nytt sätt- -i den gröna omställningen. Jag stannar där. Ni kommer få höra mer om vårt arbete. Jag ser en fråga här från en deltagare i Kalmar: "Hur ligger statusen med den nya nationella besöksnäringsstrategin"- -"och hur har den fokus på den hållbara turismutvecklingen?" Den är väldigt i fokus och den är väldigt nära. Ja, den har mycket stor fokus på hållbar turism och besöksnäring. Då vet vi det.

Det här är frågor som vi alla jobbar med- -så vi antar att det kommer vara fortsatt fokus på det här. -Vi ska bjuda in Alex nu. - Tack, Anna. -Tack, snälla. Vi vill alla öka takten för en hållbar turism i Sverige. Men hur ska vi veta att vi kommer framåt och gör skillnad? Tillväxtverket har på regeringens uppdrag- -påbörjat ett arbete med att hitta sätt för att följa upp hållbarheten. Nu introducerar jag min kollega Alex Dubois här. -Välkommen. -Tack så mycket.

Jag är tacksam att jag kunde vara med idag. Alex Dubois, jag jobbar på Tillväxtverket- -på enheten för uppföljning och utvärdering. Jag jobbar delvis med besöksnäringsfrågor- -och livsmedelsstrategi. Jag ska berätta lite om det arbete som jag håller på med- -när det gäller hållbar besöksnäring.

Om vi börjar... Det här är frågan som vi försöker få grepp om. Hur vet vi om utvecklingen inom besöksnäringen går åt rätt håll? Det här är vårt uppdrag som vi har fått från regeringen- -att kunna följa upp utvecklingen av ökad hållbarhet inom besöksnäring- -men också att utforma bedömningsgrunder- -kopplat till dessa mål. Hur vi jobbar, vår approach lite grann. Det är att försöka kartlägga kunskaper som finns- -både inom vetenskap men också från andra organisationer- -både i Sverige och internationellt. Vi sammanställer de kunskaperna för att ta ett informerat beslut.

Vi samverkar med olika aktörer, förstås. Ni som är där ute, jag har träffat några av er redan. Jag vill träffa mer, men det får bli senare. Vi ska väga, beroende på kunskaperna vi har fått- -kunna prioritera arbetet. Det är kärnan i hållbarhetsarbetet.

Sen att förankra arbetet i hur ni jobbar dagligen- -med hållbarhet i besöksnäringen. Vi har tre grundprinciper hur vi jobbar. Den här bilden är från en rapport som har publicerats på hemsidan, läs den. Den är en väldigt intressant. Bilden visar hur hållbarhet och besöksnäring påverkar- -och har möjligheten att bidra till ökad hållbarhet i samhället- -till exempel när det gäller välmående och hälsa.

När det gäller mat, hantverk och handel- -och inte minst när det gäller resor och semester. De tre grundprinciperna är att det ska vara vetenskapligt trovärdigt. Vi ska försöka fånga det engagemang som ni visar- -genom att vara mer än 600 som deltar. Sist är det också att kunna vara analytisk relevant- -över en längre tidsperiod.

Det är inte bara att ha några indikatorer som man inte kan följa upp. Det är ett långsiktigt arbete som vi håller på med. Vi tar tid att utveckla det på rätt sätt.

Några internationella satsningar där Tillväxtverket är med- -där vi också är ett större team, Carin är med också- -och bevakar det som händer. Jag ska nämna tre exempel där jag jobbar- -de håller på att utveckla indikatorer för att mäta hållbar turism. Den är inte klar men det blir på nationell nivå och ska kopplas till- -sustainable developmental goals.

En intressant satsning från EU- -det är European tourism indicators system- -där det är lite mer på destinationsnivå. Det är en metodik de utvecklar- -och är en frivillig anslutning från olika aktörer. Det var inga svenskar destinationer som har nappat på den än så länge. Det blir intressant att veta varför och hur vi kan utveckla det senare. Sist men inte minst är det nordiska samarbetet.

Det är mycket som pågår där det också blir några projekt- -som de kommer att mäta och följa upp hållbar turism. Där är vi med också. Det som är intressant med våra nordiska grannar- -är att vi har samma geografiska förhållanden- -och lika värderingar som hjälper att utforma ett utföljningssystem. Det är det som är några knäckfrågor som vi jobbar med. Det ska vara ett uppföljningssystem, om vi tänker mer långsiktigt- -som ska spegla Sverige.

Det är ett stort land med många stora turismupplevelser. Det betyder också att lokala besöksnäringar är väldigt olika. De har många olika utmaningar men också potential- -när det gäller hållbar utveckling. Det vill vi fånga, bredden. Det ska vara ett system för hela landet. För vem, är en viktig fråga när man utvecklar ett uppföljningssystem. Alla ska få tag på uppföljningsdata och det ska bli transparent.

Vi vill också veta hur vi ska tolka indikatorerna som vi tar fram- -bedömningsgrunder, för att kunna förvandla informationen- -till handling för er som jobbar väldigt nära aktörerna- -och som är företagare- -men också från vår sida när det gäller policyutvecklingen. Hur kan vi förvandla kunskaperna till en bättre policy- -som främjar hållbar turism? Det vi vet är att det finns många andra insatser runt om i landet- -och det är spännande att se hur regioner och branschorganisationer- -har utvecklat sitt eget system. Vi uppmanar er att ni fortsätter. Ni vet bäst vilka förutsättningar ni har, vilka utmaningar ni har. Det är inte meningen att det vi gör ska ersätta det ni jobbar med.

Det ska komplettera så att man kan ha en helhetssyn på det. Vårt fokus är att få det nationella perspektivet- -att ha bredden i olika typer av sektorer och lokala besöksnäringar. Bedömningsgrunder, de är inte klara än. Vi måste vänta lite grann. Men varför bedömningsgrunderna? De banar vägen för att utveckla- -ett fullständigt indikatorsbaserat uppföljningssystem. Det är så vi ser att steget är väldigt viktigt.

Att kunna konkretisera vilka utmaningar som vi identifierat. Att kunna prioritera. Allt är viktigt när det gäller hållbarhet. Men vi måste också kunna prioritera och se hur vi kan nå- -en hållbar turism på det mest effektiva sättet. En bedömningsgrund kan leda till en eller flera indikatorer- -beroende på komplexiteten.

Det som vi ska kunna bedöma i det läget- -har vi nått en status där vi kan se- -att det är hållbart. Men också att bedöma riktning och takt om vi har olika målsättningar. Hur nära är vi att uppnå hållbarhetsmålet? Många har gått igenom mycket av litteraturen. Det finns massor av olika indikatorer- -den första talaren har presenterat det som finns. Det är väldigt intressant, man börjar inte med en "blank canvas".

Det vill vi också se till, att allt ska hänga ihop. När vi ser en utveckling kan vi tolka det- -och sen agera på det vi kan mäta sen. Det är två viktiga dimensioner som vi ser ska vara grundläggande- -när vi tar fram bedömningsgrunderna. Det är relationen mellan företagen- -hur ni jobbar med era hållbara affärsmodeller. Och också omgivningen som en resurs för att kunna uppnå målen. Relationen mellan företag och omgivningen- -blir viktig att kunna bedöma med det vi gör.

Sen också balansen mellan resursanvändning... Turism ska vara bättre på använda resurser- -miljömässiga och sociala resurser. Men också hur man skapar värde. Det är nåt som jag diskuterar i ett nordiskt sammanhang.

Besöksnäring har potential för att förbättra och hjälpa samhället- -att jobba sig mot en hållbar utveckling. Nästa steg. Vi går på en tunn linje. Men det blir ett nytt seminarium om drygt en månad, den 20 oktober. Vi kommer med mer info om det de kommande dagarna.

Sen ska vi delta i olika sammanhang. Tanken är att vi ska delta i SKR:s årliga konferens. Om ni vill att vi deltar i era evenemang- -är ni alltid välkomna att kontakta oss. Det finns massor av nya tillfällen de kommande veckorna. Det är bara att hålla kontakten. Ni kan kontakta mig via mejl.

Tack så jättemycket. Det var allt för idag. Tack, Alex. Du får ta en fråga utan att vara förberedd. Vad ser du är de största utmaningarna med att jobba- -och försöka få fram systemet? Det finns inte så många liknande system på plats idag. Det är två saker, först hur man bygger ett sånt uppföljningssystem. Man ska jobba systematiskt.

Man vill gärna se indikatorerna. Vi är sugna på att se dem. Det finns massor att välja mellan. Men passar utmaningarna för hållbar turism i Sverige? Det är frågan, det är därför vi jobbar systematiskt. Det är hur man bygger ett sånt system. Eftersom vi lägger stor vikt på samverkan, det tar tid.

Vi vill fånga lite... ...hur ni som tittar och andra som inte kan vara med kan bidra. Du var inne lite kort på just prioriteringar- -och hur vi ska koppla in till det. Kan du utveckla kort? Jag tänker att "less is more". Det är viktigt att kunna identifiera det som är viktigt.

Det ska vara ett dynamiskt system. Man kan lägga till nya utmaningar när de kommer- -man kan lägga till nya indikatorer när de dyker upp. Det ska vara dynamiskt- -men det är bättre att börja med nåt som är hanterbart och förståeligt.

Man kan också skapa ett behov hur man kan använda den- -istället för att ha 500 indikatorer. -Tack, Alex. -Som vi sa ska du ha ett seminarium... ...den 20 oktober för er som vill fördjupa er i det här viktiga ämnet. -Tack så mycket. -Tack. Visit Swedens uppdrag är nationell och internationell marknadsföring. Det vi ser i våra målgruppsanalyser- -är att det finns ett ökat intresse hos resenärer- -att göra hållbara val när man väljer resmål och aktiviteter.

Därför är det viktigt att de potentiella besökarna- -på ett enkelt sätt ska kunna söka information hur vi jobbar hållbart. Vi har kommit långt om man jämför med många länder i besöksnäringen. Det finns nåt som heter Euro monitor som gör en rankning årligen- -där man jämför resmål i 99 olika länder, där vi hamnade på första plats- -när man tittade på de tre olika hållbarhetsdimensionerna. Det är förstås väldigt roligt, men som vi vet- -man blir aldrig klar, det måste vara en process framåt- -som Eva-Maria pratade om i inledningen. Vi som marknadsföringsbolag, det vi kan se- -är att många aktörer inte alltid lyfter sitt gedigna hållbarhetsarbete- -i sin kommunikation.

Det blir allt viktigare idag, då vi ser att målgruppen efterfrågar det. Det handlar om att lyssna, bidra och berätta- -baserat på de globala målen. Som turistföretagare idag finns det stora möjligheter- -att ta hjälp av en etablerad certifiering- -alltifrån Svanenkrav, Naturens bästa, Green Key... Det finns 40 olika verktyg i Sverige att ta hjälp av. Man kan också använda sig av ett regionalt system.

Vi har Västerbotten experience, i Västsverige har vi Hållbarhetsklivet. Som enskild aktör, om man inte har möjlighet att jobba- -med en certifiering, kan man på egen hand lyssna med sina intressenter. "Hur kan vi tillsammans jobba mer hållbart?" "Vad kan jag som enskild aktör bidra med?" Även små steg är steg framåt.

Och sen inte glömma att berätta om det. Man brukar säga att varumärken som lyckas med hållbarhetskommunikation- -de förklarar varför de gör det. Några axplock vad vi på Visit Sweden jobbar med just nu. Vi har en kampanj som heter Out of office-office- -som ska visa på Sveriges naturnära arbetsplatser- -och på så sätt försöka förlänga säsongen för besöksnäringen. Vi håller på att anställa en sustainable manager- -för att öka den interna kompetensen i frågan. Sen inväntar vi besöksnäringsstrategin- -och ser hur det kan påverka vårt uppdrag.

Nu ska jag lämna över ordet till min kollega Lena Gunnerhed- -som är analyschef hos oss. Hon ska prata om målgruppen och hållbarheten. -Vad tänker resenären? Var så god, Lena! -Tack så mycket. Hej. För att arbeta med marknadsföringen behöver vi veta- -vad resenärerna tänker om allt möjligt och även hållbarhet.

Det tänkte jag berätta om idag. Men först, vad tänker de just nu- -när man funderar på semester? Det här är från en undersökning i juni i nio olika länder. Det handlar om att resa, att träffa familjen- -det handlar om att ha roligt, träffa vänner och så vidare. Det är precis det som vi i besöksnäringen står för och kan erbjuda.

Jag tycker det känns positivt och roligt. Om vi går till miljöhänsyn och resande, hur tänker man då? Vi ställde helt enkelt frågan: "Tar du hänsyn till miljön när du väljer semesterresemål?" Vi kan se att ungefär 25 % säger: "Ja, miljöhänsyn har och fortsätter ha en påverkan på mina resmål." Det ni ser är resultaten från våra undersökningar 2015, 2018 och 2021. 2021 är den gula stapeln. Vi kan se att andelen som säger att de tar miljöhänsyn har gått uppåt.

Andelen som säger att de inte tar miljöhänsyn- -den andelen har gått nedåt. Om vi lägger ihop det första alternativet och det andra- -som handlar om "miljöhänsyn vill jag ta, men jag har inte gjort det än"- -då är det ungefär hälften som säger att det är viktigt när de väljer resmål. Man kan grotta ner sig i datan på många olika sätt. Jag ville bara visa den här som visar på skillnader mellan olika länder.

Det är ungefär samma resultat- -men ni ser att Storbritannien och Frankrike sticker ut lite. De säger att de tar och vill ta miljöhänsyn- -medan Nederländerna sticker ut åt det andra hållet. Sverige är den gula stapeln och ligger mitt emellan.

Det kan vara bra att tänka på, vi är bra på det här, vi är hållbara. Men alla de andra där ute tycker också att de jobbar med det. Vad är det så som man gör när man vill vara... ...när man vill ta hänsyn till miljön och resa? Det är en väldig massa saker. Diagrammet visar andelen som instämmer i att de gör de här sakerna.

De väljer lokala initiativ, de undviker överfulla platser- -de väljer leverantörer som har hållbarhet som prioritet- -de reser utanför destinationens högsäsong. Staplarna är runt 80 - 90 %. Det skulle betyda att nästan alla gör det här nästan hela tiden. Det vet vi att så är det inte riktigt.

Jag tolkar bilden som att man vet att sakerna är viktiga- -och man vill göra det, men man kanske inte gör det hela tiden. Men det finns en vilja och en tanke om det här. Om vi funderar lite vidare... Vi försöker komma under skinnet på resenärerna när vi intervjuar dem. Vi frågade hur stressad man känner sig i sin vardag. Det är ungefär hälften på alla marknader som känner sig stressade.

Vad är det som gör det? Undersökningen gjordes i juni, det är mitt i pandemin. Det första alternativet "begränsningar i min vardag"- -"på grund av pandemin" kommer högt och "min ekonomiska situation". Att inte kunna resa är på tredje plats. Efter pandemin och ekonomin är det att inte kunna resa som gör en stressad. Det jag ska visa är att mycket som gör att man känner sig stressad- -har med hållbarhet att göra, inte bara den ekologiska.

Det handlar om min psykiska hälsa, bristande social ojämlikhet i världen- -och fysisk hälsa, och så vidare. Det är många saker som leder till klimatångesten- -som man har hört talas om. För att gå tillbaka lite till klimat och miljö. Vi frågade: "Vad gör du för att motverka stressen för klimatförändringar?" Då kommer att minimera användningen av plast väldigt högt. Det finns även här en massa andra saker som man gör och vill göra.

Det här säger mig att vad man än erbjuder för upplevelser... Det här med plasten kommer folk att se. Det är en röd flagga. Har man mycket engångsplast, då framstår man inte som hållbar. Resultaten vi har tittat på nu handlar om hur man tänkte i juni. Vi har också ställt frågor om hur man tänker framåt. Det här är från en undersökning i Sverige i augusti.

Då ser vi att jämfört med före pandemin- -hur man tänker sig att det ser ut i framtiden- -då är det många fler som säger att de kommer göra mer av det här. Det handlar om att välja researrangörer, hotell som prioriterar hållbarhet. Det handlar om semester i Sverige. Det är en svensk målgrupp som har svarat. Det är att ägna sig åt utomhus- aktiviteter, resa utanför högsäsong. Köpa från lokala producenter. Även här är det många saker som lätt kan kopplas till ökad hållbarhet- -som man går emot, av olika skäl.

Det man vill göra mindre av är att ta ett flyg, åka på semester utomlands- -tillbringa semestern i en storstad. Vad vi än frågar, om det handlar om nu eller sen eller resor eller annat- -så kommer hållbarhetstänk på olika sätt upp bland resenärerna idag. Nu har vi pratat hållbarhet- -jag tänkte prata lite om drivkrafter för att besöka Sverige.

Det här är topp fem drivkrafter för att besöka Sverige- -bland våra internationella marknader som vi arbetar med. Det handlar om att koppla av, känna sig fri- -ha roligt, uppleva naturen, uppleva nya städer och platser. Det handlar om att ha en riktigt bra semester. Lite kuriosa, de drivkrafter som har ökat mest från 2018 till 2021- -det är att uppleva naturen och att känna sig fri- -vilket säkert har en viss koppling till den situation många varit i.

Vi tittar också på bilden av Sverige. Det är inte meningen att ni ska kunna läsa texten. Vi försöker undersöka vilka av alla de här drivkrafterna- -och bilden av Sverige som egentligen påverkar intresset att resa hit. Det som hamnar högst upp i diagrammet är saker som... Det måste finnas mycket för mig och min familj att göra. Jag vill ha naturupplevelser, stadsupplevelser- -jag vill ha värde för pengarna, spännande mat och dryck.

Hållbarheten i det här kommer lite längre ner. Det är alltså inte en drivkraft för att åka på semester, att resa nånstans- -just det här med hållbarheten, men den finns med på kartan. Om jag ska sammanfatta så har vi sett att intresset för hållbarhet ökar.

Många vill bidra och vara hållbara på olika sätt. Men drivkraften för en semester är nåt helt annat. Man åker inte på en resa för att vara hållbar. Jag tror att vägen framåt är att koppla ihop det här- -drivkraften för semestern med hållbarheten. Om vi kan utveckla produkter och berätta om dem- -på ett sätt som gör att man ser att den hållbara produkten- -är den absolut bästa semestern, då har vi en väg framåt.

Det handlar om att hitta de gemensamma värdena- -och att göra det bästa valet till det mest hållbara valet. -Tack så mycket. -Tack. Det har kommit några frågor. Bland annat en konkret fråga från Visit Värmland- -som undrar om den svenska undersökningen. Har det varit fasta svarsalternativ? Frågan kom när du berättade om att man valde att inte flyga. Vi frågade om varje sak som var med på listan- -om man kommer att göra det mer, mindre eller lika mycket- -när världen är tillbaka till det normala. Då ska vi se...

Det är en fråga som jag kan omformulera lite. Intresset för hållbarhet under pandemin har ökat ser vi. Hur tror vi att det ser ut framöver när livet blir mer som vanligt igen? Vi vet inte hur mycket som kommer leva kvar.

Det kan vara som nyårslöften, en intention som man kanske inte gör. Samtidigt vet vi att trenden mot hållbarhet har vi sett länge. Det är nåt man ser ett värde i. Man har också sett effekterna av ohållbara val starkt under pandemin. En annan sak är att när vi jämförde resultaten mellan olika åldersgrupper- -så ser vi att de yngre är ännu mer intresserade och vill bidra- -och vill välja hållbart. -Det är den väg vi måste gå helt enkelt. -Tack så mycket.

Nu ska vi prata lite engelska. Hittills har vi pratat om det nationella- -och nu ska vi visa hur andra länder gör för att bli ett hållbart resmål. Det är inte bara Sverige som måste förändra sig. Alla länder måste ta sitt ansvar. Sverige och Schweiz mycket gemensamt.

Vi har ungefär samma invånarantal, mycket natur- -och inte sällan förväxlas länderna. Vi vill gärna veta hur Schweiz har tagit sig an hållbarhetsfrågan- -och hur man engagerar turismsektorn. Välkommen Samuel Wille, tillfällig chef för turismutveckling- -på Switzerland Tourism. Scenen är din. Tack så mycket och tack för att jag får vara med.

Ett stort tack från Schweiz. Jag vill gärna dela med mig av våra tankar och arbete- -hur man marknadsför Schweiz som hållbart resmål. Inte bara det, utan hur man faktiskt gör det mer hållbart med. Lite kortfattat först... Jag ska inte tråka ut er- -med företagsslides, men bara så att ni förstår vilka vi är. Jag tycker det är viktigt, även för kommande ämnena.

Switzerland Tourism marknadsför Schweiz- -som resmål och konferensdestination. Vårt uppdrag är att marknadsföra- -men jag ska visa att när det handlar om hållbarhet- -måste man också arbeta från grunden. Det är så vi har jobbat den senaste månaden och de senaste åren. Vi är övertygade om att vi går i en ny era- -när det handlar om turism. Turistindustrin är inne i sin största kris, åtminstone är det så i Schweiz- -sen efter andra världskriget. Men vi är övertygade om att turismen efter covid- -kommer att se annorlunda ut.

När vi ser på den politiska debatten- -och även samhällsutvecklingen- -är vi säkra på att hållbarhet får en större betydelse- -när det gäller resenärers val i framtiden. De goda nyheterna för Schweiz, liksom för Sverige- -är att vi är väl förberedda. Många av våra turistmål är direkt kopplade till hållbar turism. Som du precis sa handlar det om naturen- -vilket är den största anledningen till att folk besöker Schweiz. Även placeringen mitt i Europa gör att europeiska gäster- -kan komma hit med tåg, om de vill det. Kollektivtrafiken inom Schweiz är högt utvecklad.

Många av dessa tillgångar har stor betydelse- -för internationella rankningar när det gäller hållbara turist- och resmål. Schweiz ligger ofta högt på listorna. Exempelvis World Economic Forums- -turism- och resekonkurrensrapport- -rankar Schweiz som nummer ett. Hittills har vi inte marknadsfört det som ett helt koncept. Vi har marknadsfört de olika delarna, som natur och kollektivtrafik- -men vi har aldrig gjort det- -till en helhetssatsning...

...för den hållbara turismen. Hållbarhet finns på vår differential. Det här är vårt varumärkeshjul. Hållbarhet är ett nyckelelement i hur vi vill utmärka oss som land. Det tråkiga är vi inte är det enda landet som vill göra det. De ökar sina hållbarhetsaktiviteter. Vi är tydliga med att vi måste utmärka oss för att synas.

Vi måste kombinera alla dessa tillgångar- -göra dem lättillgängliga och attraktiva för resenärerna. Det är därför vi har gjort en hållbarhetsstandard- -som vi ser inom Schweiz. Vi har gett den ett namn: "Swisstainable". Swisstainable sammanfattar allt när det gäller hållbart resande i Schweiz. Det är en rörelse som vi startade- -som hela industrin följer.

Eftersom vi jobbar med marknadsföring- -är vår största roll att få ut det. Vi lanserade hela strategin i februari- -och började då vår internationella kommunikation. Men Swisstainable måste vara mer än en reklamkampanj. Som jag sa i introduktionen- -att när det gäller hållbarhet så ligger grönmålning nära.

Vi måste göra mer än bara kampanjer. Det är därför vi har lanserat ett hållbarhetsprogram- -där man både informerar gästerna- -samtidigt som man ändrar industrin mot mer hållbara val. Hållbarhet händer på gräsrotsnivå, inte på kontoren.

Det händer med turistnäringarna, med hotellen, med restaurangerna- -med spårvagnarna. Det är där man kan göra stor skillnad. Det är därför vi vill att vår turistindustri ska bli "swisstainable". Programmet innehåller tre nivåer- -där turistserviceföretag rankas- -efter deras nivå av hållbarhet. Vi börjar på nivå 3 till höger.

De är ledande företag- -som har en godkänd hållbarhetscertifiering- -som kontrolleras av en tredje part. Det är alltså helt godkända. På andra sidan har vi nivå 1, ställningstagande.

Alla företag kan medverka där- -även de som ännu inte har börjat sin resa mot större hållbarhet. De har tagit ställning att göra det- -och är redo att vidta åtgärder. I mitten har vi nivå 2, engagerad. Det summerar alla initiativ, alla program- -som ännu inte är på certifieringen på nivå 3- -men ändå är på väg att kunna ge hållbara erbjudanden. Här är de krav vi har för de olika nivåerna.

Som ni kan se är översiktsplanen för hållbarhet- -som de företag som vill delta måste skriva under på. Sen har vi en hållbarhetskoll som är en självutvärdering- -som speglar företagen och var de står och om de har några svaga punkter. Utifrån det ska de definiera hållbarhetsmått under två år- -och som det står i nivå 2 och 3 finns det vissa meriter, som vi kallar dem- -som leder till de två nivåerna. Jag ska inte gå igenom allt- -men bara så att ni ser lite snabbt...

Just nu har vi cirka 80 såna meriter- -från kända Green Globe Earth Check- certifiering på nivå tre. Vi har även sektorspecifika program- -på nivå 2. All den här informationen är offentlig- -och vi delar gärna med oss länken där allt finns tillgängligt. Det är viktigt att säga att vi inte gjorde det själva. Vi tog initiativet, men alla turistorganisationer- -alla sektorsorganisationer ligger bakom det här. Det är restaurangsektorn, hotellsektorn.

Alla är engagerade i programmet. För att sammanfatta... Det varumärke vi bygger med "swisstainable"- -är moroten för turistnäringen- -för att gå i den riktningen. Det gör att de börjar gå i den riktningen eller fortsätter framåt. Vi att det här är vägen framåt för schweizisk turism- -och för att vara ett hållbart resmål.

Vi vill inte bara få det erkännandet utan även leverera. Vi har självklart utmaningar kvar- -och även en del frågor som dykt upp sen vi började. Jag ska nämna några av dem. Först begreppsfrågor om själva programmet. Ska vi ha ett inkluderande program där alla kan vara med- -som de på nivå 1 som ännu inte gjort nåt? Eller ska vi vara strängare och begränsa oss till ledare? Det var en stor diskussion som fortfarande fortsätter.

En stor fråga är granskningen av utvärderingarna. Vi har beslutat att nivå 1 inte ska granskas. Det är en självutvärdering, ett åtagande.

Det har också gett en del kritik. Men för att det ska vara kostnadsfritt- -för de företag som deltar har vi valt att göra så. Och hur väljer man rätt meriter? Det finns ungefär 80 program och initiativ, och det tillkommer fler.

Det är bra, men vi måste fortsätta ha höga ambitioner. Det finns också en obalans mellan olika sektorer. Programmet är utformat för alla turistsektorer- -men i hotellsektorn- -finns det många mer certifieringar- -än det finns i till exempel restaurangsektorn. Det är också en utmaning. Destinationens roll.

Än så länge är programmet bara för turistföretag. Vi säger inte att destination A är mer hållbar än destination B. Det är ett politiskt beslut att vi inte gör så. Det är också en komplex fråga och det finns inte så många meriter än- -på destinationsnivå. Det är ett ämne som vi vill ta oss an. Och sist men inte minst, frågan om roller och ansvar inom industrin.

Som jag sa i början är vi marknadsföringsorganisationen. Ett sådant förändringsprogram- -ligger inte i vårt huvuduppdrag. Men vi tror att det är nödvändigt att vi ger en struktur- -till de hållbara alternativen. Vi måste prata om ledande företag- -och ha en stark bas. Det är också viktigt att vi är trovärdiga- -när vi pratar om Schweiz som ett hållbart resmål. <i>Danke och merci från mig.

Tack ska du ha, Samuel, och tack för en intressant presentation. Jag tror att vi kan lära oss mycket från ert arbete- -speciellt när det handlar om att engagera branschen. Har du nåt att tillägga? Använder ni utbildning, eller nåt sånt? Det tog oss faktiskt 2,5 år för att komma dit vi är idag. Det handlade mycket om att få med de olika politiska partierna... ...i projektet. Det var helt klart den största utmaningen. Men i slutänden förstod alla att hållbarhet- -är det enda sättet, dels av politiska skäl- -investeringsskäl eller potentiella investerare.

Och först och främst är det kunderna som kräver det. Till slut hade ingen något skäl till att säga nej. Vad är er största utmaning i fortsättningen? Vår största utmaning just nu...

Vi var lite rädda för att nivå 1- -skulle bli överfullt med företag som inte hade gjort speciellt mycket- -men som ville ha en del av kakan. Hittills har vi fått många ansökningar- -från företag som redan befinner sig på nivå 2 eller 3. De har äntligen fått erkännande för de arbeten de har gjort.

Det som inte har gått så bra som vi önskat- -är att övertyga dem på nivå 1- -som inte är så väl insatta. Covid hjälpte så klart inte. Många företag i Schweiz har helt enkelt andra problem att lösa.

En sista fråga: finns det nåt ni önskar ni hade gjort annorlunda? En fråga som vi ofta får är varför vi inte gjorde det tidigare. Allt har redan funnits på plats i hundratals år- -och hållbarhetsfrågan är inte ny. Varför började vi bara nu, är den fråga som vi oftast får.

Vi ska inte titta tillbaka- -så det enda jag skulle göra annorlunda är att börja tidigare. Men jag tror att ofta tas inte frågan om hållbarhet upp- -för den är så komplex. Jag tror att även om vår start verkligen inte var perfekt- -är det största steget att faktiskt ta steget och att börja- -och inte låta det ligga på nåt skrivbord i flera år- -medan man tänker ut den perfekta lösningen- -som förmodligen inte ens finns. Vi borde ha startat tidigare- -och lärt oss på vägen. Men vi är glada att vi gjorde det- -och hoppas att vi kan motivera andra länder- -och att våra gäster reser mer hållbart i framtiden. Tack, det ska bli intressant att följa ert arbete.

-Tack, Samuel. -Tack. Hej då! Nu börjar det bli dags att avrunda seminariet. Alla presentationerna kan ni ta del av i det utskick vi gör i nästa vecka. Det här är en i raden återkommande seminarieserie- -som vi tänkte starta. Den 20 oktober har vi Alex Dubois som ska prata om mätning.

Området hållbar turism är stort och täcker in många olika frågor. Vi har tagit fram några förslag som ni kan se på sliden- -på teman inför kommande seminarier. Det behöver absolut inte vara de här sakerna vi ska ta upp. Vi vill få inspel från er, vilka områden som ni tycker skulle vara relevanta- -att fokusera på framöver. Svara jättegärna på utskicket vi gör i nästa vecka- -eller skriv direkt i chatten, det vore suveränt. Tack så mycket. Avslutningsvis, vi är faktiskt i jättegod tid idag.

Det är dags för oss att runda av nu. För att öka takten för hållbar turism och besöksnäring i Sverige- -så behöver vi fortsätta jobba tillsammans- -utifrån våra olika roller och ansvar. Eva-Maria inledde med att prata om att hållbarhetsarbete är en ständig process. I Sverige ligger vi i framkant och har jobbat länge med frågorna. Men självklart behöver vi göra ännu mer. Det gäller alla, oavsett om vi jobbar nationellt, regionalt eller lokalt.

En viktig del i det här är att vi delar kunskap och erfarenheter med varandra. Därför hoppas vi att vi ses igen här framöver. Ha en fortsatt fin dag och tack för oss. -Tack, snälla! -Hej då!

2021-10-22 22:07

Other news